I've moved.

No, I still live in Cha Am but have moved from Blogger to Google Sites.

Please visit my new site. 

Hultman @google sites.

Metallica & Lou Reed "Lulu". Något av det sämsta jag hört.

 

Igår var det "Eurythmics"-dag hemma hos mig. Det gick ju bra till mitten, ungefär, av spellistan "This is Eurythmics" på Spotify; helt plötsligt var det en låt, strunt samma vilken det var, som framfördes tillsammans Luciano Pavarotti. Då var snabb som en kobra och stängde av. Någonstans måste anständigheten ha en gräns även hos mig. 

Men jag måste ju ha något att lyssna på och idag tänkte jag, helt frivilligt, forstätta på samma tema "Saker som inte under några som helst omständigheter borde fått lämna studion". 

Så, mina damer, herrar och följare här, Metallica i en sanslös allians med Lou Reed. 

Om man söker lite historira bakom detta alster kan man läsa att Lou Reed mottog dödshot redan innan detta fanns att köpa. Metallicas fans var inte snälla heller. 

Och det blev ju inte bättre när publik och musikkritiker kastade sig över skapelsen och gav tummen ner. 

Lyssna och betänk att det är inte ofta som sådant här släpps till allmänheten. 

"Metallica & Lou Reed: Lulu" på Spotify

 Min nya flaggor kom idag, dom gamla hade mattats en aning i färgen och blivit en liten aning fransiga. Tredje uppsättningen flaggor sedan januari 2020. 

Pat pratade om dessa igår, บ๊ะจ่าง, på Thailändska. Idag hittade jag dom på Lotus's och köpte en för 40 baht. Varm och nygjord och det var himla gott. 

Idag är det ytterligare en dag med värmen från helvetet; att det fläktar lite i vinden är inte till stor glädje. RF=40°!

Jag fick äntligen tummen ur och fick köpt mig en liten pepparkvarn för 178 baht på Thaiwatsadu. Som även har det goda omdömet att börja sälja mjukglass i lagom portioner för 8 baht. Det kunde jag inte motstå.

Idag lyssnar jag på Blue Öyster Cult, några av mina sena tonårsgudar. Många av låtarna står sig fortfarande väldigt bra!

Lyssna här på Spotify:

"This is BÖC" på Spotify.

Today's breakfast at the beach with my neighbor from Canada, a breakfast that gave a whole week's worth of calories in 20 minutes, we talked about music; today's topic was Be Bop Deluxe, which is a band I haven't actively listened to. So I'm making up for it today.

Coffee at Milin Café to finish.

Now it's Be Bop DeLuxe on the speakers.

Listen on Spotify: "This is Be Bop DeLuxe" on Spotify

Fredag, till Na Yang.

 

Det blev en tur till Na Yang idag, några km längre men jag behöver utöka den dagliga dosen så detta är nog ett bra alternativ när jag cyklar norrut från Cha Am. 

Na Yang-rundan på YouTube.

Väl hemma igen har jag tvättat och mecka lite. 

Och lyssnar jag på Hall & Oates idag.

This is Hall & Oates on Spotify.

 Dagens lunch, tillsammans med grannen, var på ett för mig nytt ställe mitt emot polisstationen här i Cha Am. Och dit skall jag definitivt gå fler gånger. Det blev ข้าวมันไก่ทอด
Matstället som även huserar en katt är ett säkert tecken på att maten är god ety katter är kräsna varelser. 
Vi hann även med en fika på Milin Caf'e innan vi var tvugna att åka hem och lyssna på Bryan Ferry.
Lyssna här:

"This is Bryan Ferry" på Spotify.

Morgonrunda till Bang Kwai.

 När jag gav mig iväg ut på min, nästan, dagliga cykeltur var det vindstilla och tunna moln som gjorde att solen inte blev så stark och temperaturen var ca 30°.

Någon däruppe vill mig inte väl för så fort jag kommit 100 meter försvann molnen och det började blåsa. Jag cyklade söderut på Beach Road, upp till Phetkasem Raod, ner till stranden vid Springfield och genom Bang Kwai och sedvanlig vätskepaus vid U Hotel i Bang Kwai. Kanalvägen och genom gamla Cha Am tillbaka hem. Motvind och hett. 31,47km blev det. 
Jag får ge mig ut tidigare i fortsättningen.

Dagens runda!

Dagens motion!

 

Som omväxling blev det en cykeltur på morgonen innan frukost; tunna moln som skyddade från solen, knappast någon vind och bara 30°.
29 km lite drygt blev det och jag kom hem precis till matchen Minnesota Wild och Vegas Golden Knights startade. 

Dagens cykelrunda på YouTube:

Dagens runda.

God morgon!

 

God morgon från Cha Am! 
Det kommer att bli en bra dag idag också. Det är redan 30° varmt klockan 6 på morgonen. 

Tisdag eftermiddag.

  Efter middag, Som Tam Pa La, ägg och grillad kyckling, det sistnämnda ville inte vara med på bild, så blev det en promenad via stranden till kvällsmarknaden i "Gamla Cha Am". Välbehövlig promenad när solen går ner och det inte är så satans hett.
Jag köpte inget, förutom Roti med jordgubbssylt av den gamla tanten därstädes. Som dagen till ära hade hjälp av en ung tjej, som jag förmodar är hennes barnbarn. 

26 november 2017

Jag hade gått ombord bland dom första på Air Chinas flight från Arlanda till Peking. Eftersom jag hade bokat min favoritplats, 63H, som är nästan längst bak så kan det vara en fördel att gå ombord först. Dessutom missar man inte det skådespel som uppstår när en massa reseamatörer skall bereda sig plats för väskor, kläder och allt som vissa envisas med att släpa in i flygkabinen, jag bad en tyst och stilla bön att jag skulle få bli ensam på min rad med tre stolar men jag insåg att det var nog en utopi. Jag utförde mina ”äntligen-i-stolen”-rutiner som innebär att jag lägger surfplattan i facket i stolsryggen framför mig, plockar fram ett paket våtservetter och tar av mig skorna.Samtidigt som jag höll på med detta noterade jag i vänster ögonvrå en person, kvinna som satte sig på 63D, bara att hoppas att stolen mellan oss förblir tom.

Jag skulle precis peta in mina hörlurar i öronen när kvinnan på 63D säger ”Du är nog den enda som pappa verkligen har älskat”. Och eftersom hon hade en mobiltelefon i handen så antog jag att hon pratade med någon samtidigt som hon gjorde sig hemmastadd i flygplansstolen. Jag såg i ögonvrån att hon tittade åt mitt håll, jag vände mig lite försiktigt mot henne, log ett litet förstrött leende samtidigt som hon upprepade frasen ”Du är nog den enda som pappa verkligen har älskat”.
Jag tittade på henne.
Det var Viola.

Några bilder här:

Till Bangkok via Peking.

Jag har en lite käck glad mapp...

 Jag har en lite käck glad mapp där jag sparat inlägg som var avsedda för denna blogg men som jag av någon konstig anledning inte publicerat här. 
Men jag tänkte att jag kanske skall göra det. 
Om inte annat är det lite kul att läsa dessa texter, det äldsta är 18 år gammalt. 
Det var i augusti 2005 som jag postade det första inlåägget här. 
Om jag inte minns helt galet så började jag posta här när "resedagboken.se" la ner, men helt säker är jag inte. 
Oavsett, jag skall gå igenom mappen med alla texter och se vad jag kan hitta på; nu när värmen har slagit till ordentligt här i Thailand så kan jag lika gärna sitta inne i mitt svala hus och göra detta än att inte göra någonting. 
Jag har lyssnat på Waterboys idag. 
I morgon blir det något annat. 

Lyssna här:

The Waterboys: Long Strange Golden Road.

Fika på Milin Café

Fikastund på Milin Café. Det är skönt med lite vind från havet när det är så satans varmt. 
Men det är bara att bita ihop, jag får dras med denna värmen i 5-6 månader till. Jag lyssnar på Waterboys 

 Nu skall jag äntligen ta tag i detta. Innan priset på weed stiger allt för mycket, innan jag har supit bort alla hjärncellerna och jag fortfarande kan skita någorlunda normalt dagen efter jag druckit en halv liter Kratom

Till Bangkok igen!

För vilken gång i ordningen vet jag inte men jag har vid något tillfälle räknat ut att jag i snitt tillbringat 17.8 dagar/år i Bangkok sedan 2007, 15 dagar karantän under pandemin inräknat. Det snittet är nog något lägre nu eftersom de senaste 2 åren har varit tunnsått med besök i huvudstaden.  I år hittills har det bara blivit 13 dagar. Och 4 nya tillkommer i helgen, 
Jag har ett visst behov av Bangkok. Det är ju lätt att säga "jag har varit i Bangkok tillräckligt" men då ljuger jag, både för er och mig själv. 
En stor anledning till att Bangkok fortfarande lockar och på sätt och vis lockar ännu mer är att kollektivtrafiken, BTS, MRT och Monorail har tillkommit sedan jag började resa till Bangkok och som gör vistelsen och resandet i Bangkok så oerhört mycket lättare. Det är inte 2 dagars planering längre för att ta sig till sevärdheter, shopping, restauranger eller vad det nu kan tänkas vara som innan låg "långt bort" och då oftast långt bort från "Sukumwitten" som de flesta förknippar med Bangkok. Tyvärr. 
Jag vill verkligen upptäcka det av Bangkok som jag missat och det är en hel del. Lite av det hinner jag med i helgen; dock skall jag på en dagstur till Chachoengsao på måndag. Mer om det i ett senare inlägg. 

I vanlig ordning tar jag tåget, tåg 170, på morgonen  från Cha Am och jag har hittat ett nytt ställe att bo på alldeles vid Hua Lamphong Station med direkt tillgång till MRT, promenadavstånd, ca 10 minuter, till China Town. 
Det kommer att bli en hel del resande med båt, MRT, BTS och en premiärtur för mig med Monorail i Bangkok. 
Och mycket god mat. 
Det kommer att blir bra!

Weekend med tåg till Pak Chong.

 

Jag reste tidigt från Cha Am till Bangkok för att därifrån passa på att resa den sista dagen som tågen mot Nakhon Ratchasima och Ubon Ratchatani går via Pha Sadet. Och det blev en trevlig resa på alla sätt och vis. 
Jag fick trevligt sällskap på tåget till Bangkok och väl där en timma på mig att ta mig från Krung Thep Aphiwat Train Station till Bang Sue Junction där tågen mot Nakhon Ratchasima går. Inte mer än 7-8 minuters promenad var det. 
Och god mat serverades på stationen för en liten peng. 

Jag fick köpt en biljett, det kostar inte mycket att åka tåg i Thailand men det är som att förflytta sig till SJ-standard runt slutet av 60-talet...

35 bath är ca 10:50 för en tågresa i 3e klass och tågresan tar ca 3,5 timmar. 

Jag åkte till Pack Chong, min tanke var från början att jag skulle övernatta i Muak Lek men jag hittade inget bra boende. Med facit i hand så kunde jag nog ha stannat en natt i Muak Lek i alla fall. Men det går fler tåg...

Det var en roligt att får göra resan via Pha Sadet, jag har varit i Pak Chong flera gånger men aldrig haft möjligheten eller tillfället att åka dit. Och det är ju lite speciellt att åka tåget där. Nu var det sista dagen. I alla fall var det tänkt så. Men det blir inte alltid som man, i det här fallet SRT, tänkt sig. 

Tåget gjorde ett stopp på ca 10 minuter vid stenen i Pha Sadet, jag vet inte om tågen brukar stanna där eller om det var för att det var sista dagen som tågen kör där. Bra initiativ var det i alla fall. 

Jag kom i alla fall fram till Pak Chong i tid och det var roligt att vara tillbaka. Jag bodde på ett litet enkelt hotell alldeles vid nattmarknaden och det vara bara ett par minuters promenad från tågstationen. Efter en liten tupplur, det är jobbigt att åka tåg begav jag mig ut på stan; hunger och törst slipper man aldrig ifrån vart man än beger sig. Har jag hört. 
Tunga regnmoln tornade upp sig och jag tänkte lite för mig själv att "hoppas jag slipper regnet" för jag vill sitta ute på marknaden och äta. Men regnet kom; tack och lov hittade jag ett litet matstånd som hade tak över borden. Och en nylagad Tom Yum är aldrig fel. Och trevligt sällskap i regnet fick jag också. 

Och jag överlevde denna lördag i Pak Chong. Tack och lov har jag inga problem att sova var jag än är och hur det än ser ut omkring mig; jag sov 9,5 timmar i den härliga sängen på hotellet. 

Jag gick ut på morgonen och fick köpt friterade jordnötsbollar av en man som hade ett litet stånd utanför hotellet och så begav jag mig till Amazon, som är ett säkert kort när det gäller kaffe, för att få något att skölja ner mina jordnötsbollar med. Därefter frukost, "risgröt" i ett hål i väggen; jag hade spanat in stället på lördagen när jag knallade omkring på marknaden. Så nu var jag redo för 7 timmar tåg tillbaka till Cha Am. Iofs 3 timmar mellan tågen i Bangkok och då kan man ju passa på att äta...

 

Jag hade gott om tid, det är ju bara ett par minuters promenad till tåget från "Downtown Pak Chong". Så jag förärade kvarterets tempel ett besök. Ett tempel med kinesiska influenser. 

Alla städer med någorlunda självaktning håller sig med rondellhundar. Dom kan dessutom se ut hur som helst. Nästan. 

Och ett Clocktower. I Pak Chong ligger det lite avsides, kan man tycka. 

Men det gör inte så mycket. 

Bara man har ett klocktorn så är det OK. 

Och så var det dags att åka tåg igen. 3.5 timmar till Bangkok genom den ny 5,5 km långa, Thailands längsta tågtunnel, 3 timmar i Bangkok och 3,5 timmar tåg till Cha Am. 

Inga problem, det är avkopplande att åka tåg. Och det finns mat...

Men det blev som sagt inte som SRT tänkt sig. Och ingen är väl egentligen förvånad. Tunneln fanns där, tåget susade så käckt genom tunneln. Problemet var bara det att det var så fruktansvärt dammigt i tunneln att det var ohälsosamt. Jag postade en video som jag tog i en tåggrupp på Facebook, du kan se videon här, och en annan resenär postade också en video och SRT stängde tunneln omedelbart för sanering. Planeras att öppnas igen 12e augusti. 

 

Om några år så kommer inte tågen att gå i markplan, en helt ny järnväg håller på att byggas mellan Bangkok och Nakhon Ratchasima och förmodligen hela vägen upp till Udon Thani och vidare mot Laos. Jag kan inget om den biten. Men det kommer att bli bra och dessutom betydligt snabbare. Det går sällan fortare än 90km/h...
Här på stationen i Pak Chong kan man få en uppfattning om hur det kommer att se ut. 

Jag fick ett par timmar i Bangkok som jag ägnade åt Aphiwat Train Station; mat och upptäcktsfärd. Och 3,5 timmar tåg till Cha Am. 

Från en annan del av Interwebs.

 Jag kommer att posta en hel del här som jag har haft på en annan blog. Från 2014 och fram till idag. 
Jag kommer inte att posta dom i kronologisk ordning utan det blir slumpmässigt men i reglerad form. På något sätt.

Det .ÄR allvarligt.

Man kan inte beskylla Cantwell för att tillhöra de skarpaste hjärnorna men att påstå att det kan vara en säkerhetsrisk är att bagatellisera det. När inte ens han inser det då inser man hur illa det är ställt med expertisen i ämnet som han, av någon outgrundlig anledning, har stjärnstatus i.

 

Det började redan igår eftermiddag när vi var på väg hem från Bangkok; halsen och näsan. 
I morse; feber, ont i halsen och huvudvärk. 
Men Covidtestet är negativt. 
Jag får väl göra om det om någon dag eller 2.