Promenad i Ruddalen

Härligt väder, några minusgrader och nästan helt vindstilla. Perfekt att knalla omkring i snön under 2 timmar.

From Vinterbilder 2010-12-05

From Vinterbilder 2010-12-05

From Vinterbilder 2010-12-05

Vintrig morgon:

 
Vy från vardagsrumsfönstret på söndag morgon.
Det får nog bli en promenad i Ruddalen med kameran idag.

Bakdag:

Brödbak i det Hultmanska Residenset!

Och här är resultatet:

Dagens citat:

"Jag hittar inte ett enda bibelord som stöder idén om äktenskap mellan människor av

samma kön." - Elisabeth Sandlund, chefredaktör Dagen.

"Nej, men du hittar desto fler bibelord som stöder tanken att kvinnor ska hålla tyst.

så var försiktig med Bibeln." - K G Hammar, f.d. ärkebiskop

Tack till Schrölle för citatet!

Söndagssysselsättning i Det Hultmanska Residenset:

Johanna kom hem och bidrog till att det bakades kanelbullar och negerbollar.

Ja, negerbollar.

För vi kom på att om man får säga vitlök så får man säga negerbollar oxå.
Dessutom har det alltid hetat negerbollar.

Vinterns första snöggubbe:

Några barn och deras föräldrar passade på att mecka en snögubbe när det för en gång skull kom lite kramsnö.
Tyvärr kommer den nog att dö en allt för tidig tö-död.

Gick ni på den lätte:

Mona skall inte åka till USA för att försöka få Bodström att komma tebax till politiken; hon vill att han skall hjälpa henne hitta ett jobb där.
Begriper ni väl.

Dessa små partiklar:

Bild: Den europeiska kärnforskningsorganisationen Cern. Foto: Martial Trezzini/AP

Nu har de käcka glada fysikerna i Cern, där bl.a. min gamla mattelärare Professor Kerstin Jon-And arbetar, lyckats med konststycket att fånga "antimateria" genom att skicka iväg små partiklar i en accelerator och se till att de krockar.

Smart. Kan man ju tycka.

Men jag tycker inte att det verkar så himla konstigt; om man skickar iväg små partiklar i en mörk tunnel utan styrning så är det ju inte så konstigt att de krockar.

Det som jag mest funderar över är var någonstans de förvarar de små partiklarna mellan proven.

Det måste väl vara i sådana där käcka färgglada Tupperwareburkar med tättslutande lock.

Annars skulle väl de små partiklarna snabbt försvinna i den allmänna oredan på någon forskares skrivbord.

För det vet man ju hur det ser ut på ett sådant.

Kinakäk, del 2:

Till de som tilläventyrs trodde att jag skulle svälta idag kan jag meddela att det behövde jag inte göra.

Fläskkött, tofu. Massa chili och vitlök. Bambuskott. Samt ris.

Och nyrostade varma kastanjer.

Det var inte så dumt. Trots att jag inte skulle ha något att äta.

Och i morgon blir det kyckling...

Kinakäk, del 1:

Käcka glada Xuxin fixade lite käk nu på eftermiddagen; marinerade lite nötkött, plockade fram sin grönsakervitlökäggtjofräs ur kylen. Kokade ris och hackade 4 stora färska chilifrukter.

Jag brukar använda 1 chilifrukt till en portion.

Men det blev syndigt gott.

Han plockade även fram lite kryddor, som fanns i diverse påsar med kinesisk text, som jag aldrig skulle komma på tanken att köpa.

Förrän nu. När jag vet vad som finns i påsarna och vad de skall användas till.

Och som sagt, det blev syndigt gott.

Dagens post och tillika överraskning:

Idag fick jag ett paket, högst oväntat, från 2mU och Petronella.

En bok låg i paketet och jag blev bara så glad; att det finns några som har mig någonstans i tanken. Kanske inte alltid men man finns där.

Och att jag nu har sysselsättning långa mörka vinterkvällar!

Tack! Ni är bara så bäst, jag älskar er!

Käcka glada grisarna!

Dessa krabater bor granne med Axel Dahlström torg och Högsbo kyrka.

Kan man ju spela om man vill:

Jag var ju tvungen att äta ida' me'!

 
Så jag rotade fram de tjocka revbenen ur frysen, skar bort benen och stekte på svag värme i gryta på spisen.
När köttet var nästan klart så hällde jag i grönskakerna och spetsade med lite nymalen svartpeppar.
Och åt en bakad potatis därtill med en hemmagjord kall yoghurtsås.
Omnomnomnom

Låt Arkelsten vara ifred.

Jag blir så trött; självutnämnda Praktsvenskar Med Garanterat Fläckfritt förflutet har slutit upp i drevet mot Sofia Arkelsten.
Det får mig att må illa. Riktigt illa.
Låt mig först och främst säga att jag inte känner Sofia. Jag vet inte vad hon har åstadkommit i riksdagen. Men jag har förstått att det är miljöarbete som är hennes gren.
Och nu har hon varit på ett seminarium i Frankrike som Shell tydligen har arrangerat och tydligen har Shell finansierat hela eller i alla fall stor del av Sofia Arkelstens resa till detta seminarium.
Och?
Och vad är problemet?
Hur många av er på twitter, bloggar är det som jagar Sofia som har rent samvete? Hur många av er som bloggar i ämnet gör det på sin privata blogg och samtidigt får betalt av sin arbetsgivare för att egentligen göra något helt annat?
Där gick nog en hel del trovärdighet bort...
Eller är jag så naiv att tro att riksdagsmän och landstings- och kommunalpolitiker är så präktiga att de aldrig gör några fel och att de alltid är genompräktiga att man inte kan se skillnad på en riksdagsman och Poseidon av Milles
Jag bor ju för *** i Göteborg... att låta sig bjudas av ett oljebolag till Frankrike är ju småpotatis...
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om perioden då jag körde lastbil här i Göteborg med omnejd; VVS-material till byggen. Bl.a. körde jag en stor fet kombipanna till ett kommunalt bostadshus som skulle renoveras. Och i de kvarteren hade de redan då fjärrvärme. Naturligtvis stod det inte Kombipanna på fraktsedeln...
Men jag struntar i att skriva om det.
Jag skulle kunna skriva om de 13 år som jag arbetade på ett stort universitetssjuhkhus här i Göteborg. Det skulle få Arkelstens tripp till Frankrike att framstå som en lite promenad i grannkvarteret, i ösregn, i jämförelse... Eller om hur laptops till personal sattes upp som något helt annat på räkningen från företaget som var "Så Tacksamt för det fina samarbetet"...
Men det gör jag inte.
För jag har lärt mig att utan ett Nionde Kompani fungerar inte verksamheten.
Man kan tycka att det är skit, men det är ibland bara att gilla läget.
Och en resa till Frankrike är i sammanhanget bara som en promenad i grannskapet. Och de 50000:- som riksdagsmännen får till resor kan ju räcka lite längre om man får en bonus.
Så den som aldrig har tagit en penna med sig hem från kontoret, aldrig har varit hos tandläkaren/bilbeiktningen/hämtat lunchpizzan/m.m. på betald arbetstid kan ju fortsättta twittra i ämnet Arkelsten på #svpol
Resten kan twittra på #sandlådan

Business Class à la KLM:

Om business class hos KLM är att sitta på en pinnstol på en åker
och bläddra i en blaska med holländsk text som ingen begriper... Då
kan ni nog räkna ut hur resan i tristklass med KLM till och från BKK
var i januari-februari...

Bra. Ni gissar helt rätt.

Dagens mat:

 

Tillsammans med Thomas och Frans blev det en burgare på The Rover. Himla gott var det.
Och, som vanligt, trevligt sällskap.

Peek-a-boo!

see more Lolcats and funny pictures

Måndagens lunch:

 
Detta är vad jag blir tvungen att äta på lunchen: nötfärsbiffar, råstekt potatis med lök, vitlök och paprika. Sallad och tzatziki därtill.
Det får väl gå.

Så var det stängt här:

 
Men restaurangen är öppen på en annan båt.
Någon mer än jag som kommer att tänka på norgehistorien: "Hissen trasig, hiss finns i huset mitt emot."
Härliga danskar!

En dagstur till Helsingborg och Helsingör:

Vi tog en promenad upp till Kärnan i Helsingborg. Fin utsikt.
Vi hade en bra dag, vi slapp regnet och det var en behaglig temperatur.
Mat på en liten käck glad kinesrestaurang. Buffé som även innefattade sushi.
Fler bilder kommer på webalbumet.

Strandfynd:

 
Vid Röda Sten. Men jag tivivlar på att det är drivved.

Uttråkad:

see more Lolcats and funny pictures

Du hör ju aldrig av dig...

Om den ädla konsten att studera i Sverige:

Jag har idag blivit påmind om hur det är att studera i detta landet. För de som inte redan vet det så är jag ingen stor beundrare av det Offentliga Sverige. Det lär inte bli bättre...
Nu är det min son som har börjat på Göteborgs Umiversitet. Inget ont i det.
Det stora problmet är, har jag förstått, CSN.
Ingenting verkar ha hänt de senaste 100 åren. Bortsett från det faktum att de numera finns på internet.
Men varför skall CSN finnas över huvud taget?
Varför kan inte de vanliga bankerna sköta det uppdraget som CSN har?
Jag tycker att det vore bättre om ungdomarna och bankerna knyter kontakter tidigt. Det skulle nog inte skada alls.
Och jag har svårt att tänka mig att bankerna skulle protestera.
Jag tror att bankerna gärna skulle åta sig det uppdraget.
För jag ser Alexanders frustration.
Och jag påminns av hur det var.
Det var inte studierna som var problemet.
Det var CSN.
Lägg ner.

Vi borde gjort annorlunda:

SD har visat att Sverige behöver en ny integrationspolitik.
Etablissemanget har inte velat se problematiken förrän nu. Vi måste bli
mycket bättre på att integrera unga, lågutbildade, vita män från
landsbygden i vårt samhälle. Statistik visar också på att de är kraftigt
överrepresenterade vad gäller brott. Dessutom klarar de inte språket
särskilt bra och de tenderar att umgås och bo segregerat med
likasinnade.

Tji Läskeblask:

Typiskt att kommma hem och konstatera att det inte finns någon läskeblask.
Nåja, jag får väl nöja mig med en kall öl istället.

Skräp lite överallt:

Jag hoppas verkligen att Ung Vänster städar upp efter sig.
Eller är det som med allt annat när det gäller kommunisterna; att
någon annan fixar och betalar?

Videosamtal i mobilen:

Jag har alltid undrat vad det skall vara för vits med det.
Ok, det kan ju vara kul att kunna visa livebilder om man är bortrest.
Eller bilder på något man skall köpa med sig hem.
Men det har man ju klarat sig utan i alla tider.
Men att det är en ovärderlig funktion för dövstumma har jag nu
fått lära mig; en dövstum kvinna pratar glatt med någon likasinnad.
Alla ser att hon pratar men ingen hör vad de säger.
Och roligt verkar de ha.
Och jag har lärt mig något nytt.

Skickat från min iPhone

Brunnsparken, torsdag:

Snälla rara "folket", vi folkomröstade om EU-medlemskap1994.
Det är 16 år sedan.
Klipp er och skaffa er ett jobb.
Eller i alla fall en billig dator och internet så att ni i alla fall
kan följa med vad som händer i världen.
Och i Europa.

Fontänbron:

Denna bilen har stått parkerad på Fontänbron i ca en vecka nu. Hela
tiden har det funnits någon från Götebborgs Spårvägar, banteknik,
i bilen.
Uppgift?
Att med ett spett lägga om växeln så att spårvagnarna kommer rätt.
Jag tycker att det är fantastiskt bortom all sans och balans.
Men jag är ändå inte förvånad; spåren trafikeras av vagnar som
jag åkte i när jag var barn. Och jag har själv vuxna barn.
Och spårvagnar är något som kommunen vill satsa på.
Nästa steg blir väl att någon går framför spårvagnen med en röd
flagga.
High tech Göteborg style.

Thai food for dinner:

 
Today's dinner: Fried rice, onion, fresh red and green chili, onion, garlic (a lot!) red pepper, crab stix. I was out of fresh ginger. :(
I better shape up.

Dagens lunch, med finskt inslag:

Dagens lunch åts på Nicolinas tillsammans med Frans som jag inte träffat på ett bra tag.

Som omväxling körde vi finskt stuk på maten:

Hampurilainen ja ranskalaiset perunat.

Omnomnomnomilainen

Dags att knalla tebax till biblioteket:

Någon, herr/fru/fröken Ching, har glömt ett stycke bok på bussen. Kruxet är att boken är lånad på biblioteket. Och det är inte det biblioteket som ligger utefter käcka glada bussens färdväg. Liksom.
Det är lite längre bort.
Hoppas att det inte är för kostsamma förseningsavgifter.
Att personen heter Ching vet jag eftersom flygbiljetten har använts som bokmärke.

Kvällsmat i Det Hultmanska Residenset:

Det var en strulig kväll på jobbet och jag såg fram mot varm smörgås när jag kom hem. Det blev tack och lov inget med det; Johansson hade haft det goda omdömet att göra donuts. En rejäl laddning och de var nyfriterade när jag klev in genom dörren.
Det var bara att vända dom i skålen med strösocker som Johansson hade ställt fram.
Och så var dagens kaloriintagskvot fylld.
Jag avstod de varma smörgåsarna till förmån för denna diet som i fortsättningen skal bli något av en ledstjärna.

Käcka glada bussen:

Det är en rejäl pjäs, kan jag tala om för er: 14,7 m lång, 2,55 m bred och
väger 22 ton.
Inte nog med att det lite meck att köra en sådan; jag, och mina
kollegor, skall oftast köra åt en hel del privatbilister, taxibilar m
fl trafikanter också. Detta eftersom dessa inte fårstår att vi inte kan
manövrera våra fordon lika lätt och smidigt som en cykel. Och de
flesta verkar tro det.
Nu senast på väg ut till City Airport. Då uppenbarar sig Den Duktiga Bilköraren körandes med sin SUV på Öxnäsvägen och kör rätt ut på
Kongahällavägen ca 50 meter framför mig.
Den Duktige Bilköraren och hans kvinnliga sälskap, som förmodligen
sket ner sig, skall vara glada, milt uttryckt, att jag inte tycker om
att fylla i skaderapporter som vi måste göra efter vi har varit
inblandade i incidenter. Inte heller har jag lust att sinka mina
kunder som skall åka med ett flygplan och som vill ut till City
Airport.
Det var verkligen inte långt borta att jag förvandlade en ljusblå
SUV, jag hann inte uppfatta bilmärke, till skrot och förmodligen
skickade 2 människor till sjukhusvård.
Så tänk er för en smula; förarsätet är min arbetsplats. Jag har
fullt upp med mitt fordon och mina gäster ombord. Jag har varken tid,
lust eller betalt för att köra åt dig oxå.
Och är det så att "jag såg dig inte" så skall du fundera på om du
skall köra över huvud taget.
För någon gång smäller det nog ordentligt. Förhoppningsvis inte jag.
Men förmodligen du.
Du som skall före bussen till varje pris.
Det blir i så fall ett högt pris.

På upptäcktsfärd i Det Hultmanska Residenset

Jag tog mod till mig och tittade in i nästet där det bor en 18-årig ung dam. Min blick fastnade på något som fanns under sängen. Något som inte riktigt hörde hemma där.

Men den fanns där.

Och såg ut som på bilden.

Det var rester av något som innehöll choklad och eller kakao.

Det visade sig vara 18-åringens frukostservis. Typ.

Hon verkar inte svälta i alla fall.

Bussar i kollektivtrafiken:

Ingen kedja blir bättre än sin svagaste länk... och nu ett par månader efter att man bytt operatörer i kollektivtrafiken så kan man nog konstatera att det verkar lite konstigt att man inte har lite bättre koll på hur det ser ut i fordonen.

Veolia, som tog över trafiken i bl.a. Västra Göteborg tog uppenbart över gamla gamla bussar. Det är väl kanske inget fel i det. Och oavsett vem som trafikerar så skall det inte behöva se ut så här i bussarna. Och det var många säten som såg ut på det här viset.

Man borde väl få ställa lite högre krav på en operatör när det blir ett byte. Dels på att den som lämnar från sig fordonen ser till att fordonen är hela och rena och den som tar över ser till att fordonen har en bra standard.

Jag tycker att det är dåligt, det kostar att åka och då skall man få slippa se sådant här.

Här är det en dubbelledad buss på linje 16.

Jag skall i ärlighetens namn säga att de flesta bussarna är nya och fräscha. Men det kan knappast ursäkta sådant här.

Fredagsgodis:

Idag så poppade Christina upp med en liten påse fredagsgodis till mig. Hon skulle till Zürich och tajmade sin tripp till Landvetter med min avgång. Himla trevligt och en liten pratstund fick vi.

Påsen innehöll ett par flaskor av mitt favvoöl + lite snacks.

Omtänksam hon...

Vart är de på väg:

Denna reklamskylt hittade jag på spårvagnen häromdagen.

Men vart är de på väg?

De tittar ju inte ens åt samma håll!

Pappersarbete á la FK:

From Hultman อ่อนนุช

Nu har mina ansökningshandlingar om bostadsbidrag valsat fram och tillbaka mellan det Hultmanska Residenset (Göteborg), Försäkringskassans Inläsningscentral i Östersund och någon eller några handläggare som kan befinna sig precis var som helst i Sverige. Förmodligen i Kalmar fick jag veta häromdagen. När FK anser att alla papper är i ordning så kommer posten att märka en minskning av sina intäkter.

Allt detta meck bara för att de lyckades slarva bort de första handlingarna.

En liten pikant del i detta är det faktum att FK skickade ut en förtryckt blankett till mig för förlängning av mitt bostadsbidrag. Allt för det skulle underlätta.

Jag har en känsla av att de karriärgången är denna: FK - Arbetsförmedlingen - och när man visat sig vara fullkomlig oduglig sluta sina dagar på Skatteverket.

Nu ger jag snart upp.

Italienskt stuk på maten idag:

Alexander hade önskemål och nötfärsbiffar, tomatsås och pasta så det var ju inte så mycket att diskutera.

Inga problem att svänga ihop med massa vitlök, lök, paprika, oliver, färsk basilika, passerade tomater och tagliatelle.

Och så vanliga små käcka glada nötfärsbiffar.

Men när väl matlagandet drog igång var han inte intresserad längre. Så jag fick äta ensam. Han får väl mecka sin egen mat.

Men gott blev det.